| |
Så bra och dåligiga är sajterna på att nå alla
TRÖGKLICKAT. På Ginza.se finns knappar som vissa webbläsare inte kan läsa.
KRÄVER TÅLAMOD. Ginzas sajt fungerar i huvudsak bra. Några länkar använder javascript fast
de inte skulle behöva det, men oftast finns det alternativa vägar för att nå samma sida. Det finns
dock några knappar som inte alla hjälpmedel och webbläsare kan läsa.
>
Det går att handla sina skivor på Ginza, men kunden måste anstränga sig lite.
www.ginza.se
TEXTLÖST. Grafiktunga Lunarstorm är inget för dem som surfar med text.
STÄNGER UTE. Lunarstorm är inte tillgänglig för dem som surfar med hjälpmedel. Sajten har grafik
som det inte finns textinformation till och är allmänt rörig. Många yngre är intresserade av att kommunicera
via nätet – om man inte ser kan det vara skönt, eftersom man blir känd som den man är och inte för
sitt funktionshinder. Då är det bra om sådana här kommunikationsmetoder är tillgängliga.
www.lunarstorm.se
INTE TILLTRÄDE. Det är svårt att registrera sig på Msn.se om du är synskadad.
SVÅR REGISTRERING. Som synskadad kan du inte registrera dig på Msn.se. Du måste nämligen titta på en bild med ett ord och skriva in ordet i ett formulär för att få registrera dig.
Som enda alternativ finns en brusig ljudfil som man kan lyssna på, men är man inte infödd amerikan kan det vara svårt att höra vad de säger på ljudfilen.
www.msn.se
TJI FILM. Med köpknappar i javascript går det inte att handla med en textbaserad webbläsare.
INGEN SHOPPING. Du måste ha de vanligaste kombinationerna av hjälpmedel och webbläsare för att överhuvudtaget kunna nå Cdon.com. Den funkar inte med rent textbaserade verktyg eftersom javascript används. Köpknapparna är inte tillgängliga med text eftersom alternativtext saknas, så inte ens med ”rätt” kombination av hjälpmedel kan man shoppa hos Cdon.
www.cdon.com
SVÅRLÄST. Den stora mängden ramar på Ica.se gör det svårt att få överblick.
MYCKET RAMAR. Icas sajt använder mycket ramar på undersidor. Då blir det mycket på skärmen
samtidigt vilket gör det svårt för den som inte har hela skärmen i blickfånget samtidigt, oavsett om
hon surfar med förstoringshjälpmedel, tal- eller punktstöd. Dessutom blir det svårt att följa länkar.
När du klickar på en länk kanske det öppnas en ny sida i en annan ram än den du klickade i.
www.ica.se
|
– Förvånansvärt ofta testar vi sajter där man inte kan gå tillbaka eller blir utslängd om man
gör fel. Sådant som borde vara självklart. Om man testar med dem som har de största problemen
upptäcks felen väldigt fort. Det blir ett slags raster, säger Susanna Laurin.
RENSAR SKRÄPKOD
En viktig positiv effekt av tillgänglighetsanpassning är att kostnaderna för kundsupport minskar
när sajten blir lättare att använda. En annan bonuseffekt är att webbplatsen blir snabbare att
ladda.
– Vi tar bort väldigt mycket skräpkod, 60-70 procent av koden är fullständigt överflödig. Kan
vi istället bygga med css och stylesheets minimerar vi koden och får en snabbare nedladdning,
säger Susanna Laurin.
Det mesta av det som ändras för att möta standarderna om tillgänglighet sker i bakgrunden
och påverkar inte sajtens grafiska profil.
– Uppdraget är ofta att det ska se precis likadant ut, men funka bättre. Vi separerar innehållet
från designen.
På Föreningssparbankens sajt har utseendet i stort sett inte ändrats alls.
– De allra största sakerna som gjorts är en anpassning där man tar bort onödig kod och tabeller
som använts bara för layouten – man bygger på ett annat sätt. Men det syns ju inte för användarna,
säger Ann Hallenberg.
Bland förändringarna på sajten märks en anpassningsfunktion där läsaren själv kan ställa in saker som kontrast, färger, radavstånd och textstorlek på sajten. En lyssna-funktion har också införts, där användaren kan få texten på webbplatsen uppläst.
Dessutom finns nu en innehållsförteckning som erbjuder en alternativ navigering på sajten,
samt beskrivningar till bilder och länkar.
Ytterligare en förändring är att man har bytt ut alla drop down-listor, alltså rullistor med länkar
där webbläsaren går direkt till det alternativ du väljer.
– Om man inte surfar med en mus sticker webbläsaren till det första alternativet i menyn
på en drop down-lista. Därför har vi istället lagt in en okej-knapp bredvid som man måste klicka
på för att gå vidare, säger Ann Hallenberg.
I arbetet med att göra sajter tillgängliga lutar sig Funka Nu, liksom andra webbyråer, mot de
internationella riktlinjerna för tillgänglighet, wai (se faktaruta på nästa sida).
Kraven på myndigheterna att följa wai på sina sajter har öppnat en ny och lukrativ marknad för
webbyråer med den rätta kunskapen på området, däribland Nuevo. För Funka Nu, det enda
företag som specialiserat sig på området, har uppsvinget inneburit ”en väldigt hög beläggning” och nyanställningar. Företagets vd
Susanna Laurin tror att konkurrentföretag snart kommer att dyka upp.
– Det är bara en tidsfråga innan någon försöker köra om oss, eller åtminstone kommer upp jämsides.
SYNSKADADE utvecklaren Fredrik Larsson listar de bästa och sämsta sajterna.
|
Ett av hennes uppdrag som vd är att arbeta för att få fler privata kunder. Kommuner,
landsting och myndigheter dominerar kundkretsen och för ett år sedan var bara två procent
av Funka Nu:s kunder privata företag. Nu är andelen uppe i 20 procent och målet är
att den ska bli ännu högre. Susanna Laurin är hoppfull om att lyckas locka fler företag att
jobba med tillgängligheten.
– Det finns en medvetenhet om de här frågorna som inte fanns för något år sedan. Det bådar gott för framtiden.
FOTNOT: MED RESERVATION FÖR ATT ÄNDRINGAR KAN HA SKETT SEDAN TESTTILLFÄLLET I JUNI-04.
